försent för edelweiss

Efter runtirrande hitochdit på bengans, oändligt köande, oändligt ont i ryggen och spanande på en stilig man tillsammans med trevligt sällskap fick jag äntligen Håkans namn skrivet av honom själv på min nyinköpta skiva. Jag vet inte om det var värt men det var något jag aldrig fick när jag verkligen ville ha den för några år sen. Och Håkan är ju ändå ganska charmig och söt.
Jag ljög för honom också men det behöver jag inte berätta om.

image3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0